Att vi påverkas av vår omgivning är ingen nyhet. Men varför, och vad sker i hjärnan när vi befinner oss i olika miljöer? Nu har en hjärnforskare och en inredningsdesigner tillsammans studerat detta.
Katarina Gospic & Isabelle Sjövall.
Det kan först låta som en udda kombination, hjärnforskning och inredningsdesign, men när man tänker efter så är den rätt självklar. Det dyker titt som tätt upp olika tips om hur väggarna ska målas för att vara lugnande eller stimulerande, eller vilken typ av möblering som ger bra förutsättningar för olika slags arbete. Men att utgå från grunden, alltså vilka medicinska faktorer som styr, det är något nytt. Katarina Gospic är hjärnforskaren som tillsammans med inredningsdesignern Isabelle Sjövall berättar om detta i boken Neurodesign.
– Det finns mycket som är grundläggande och gemensamt för oss människor när det gäller yttre påverkan, sådant som inte går ur generna, säger Katarina Gospic. Det handlar till exempel om ljus och natur, sådant som går att spåra till primitiva överlevnadsinstinkter: grönt gräs och friskt vatten signalerar liv, där finns det förutsättningar att klara sig.
Naturen är som en mirakelmedicin.
Det allra mest grundläggande som vi människor attraheras av är symmetri och balans, menar Katarina Gospic.
– Det är dock inte samma sak som att det ska vara avskalade miljöer, för då blir det tråkigt och oinspirerande. Det måste finnas en lagom mängd stimulans och utmaningar i en miljö för att vi ska kunna hålla en kreativ nivå, säger hon. Ordning och reda är något som hänger ihop med balans, likaså att det vi befinner oss i välstädade miljöer.
– Ju mindre ordning, desto svårare är det att känna ett lugn. Det är många stressmoment i moderna arbetsmiljöer, så det gäller att försöka få medarbetare att kunna ha en bas utan stress. En välstädad arbetsplats har också fördelen att man undviker risken att det blir otrevliga dofter, något som påverkar oss väldigt mycket.
– Doftsinnet påverkar våra känslor betydligt starkare än något annat sinne. Vi har också hundra gånger lättare att minnas något som vi doftar än något som vi ser, hör eller rör, säger Katarina Gospic. Hon hänvisar till en studie som visade att personer som jobbade i en miljö med god doft bland annat hade mer effektiva arbetsstrategier än de som arbetade i en doftfri miljö. Det visade sig att vi generellt blir mer effektiva och gör färre misstag när vi omges av goda dofter. deras bok har undertiteln ”Inredning för hälsa, prestation och välmående” och tar bland annat upp ett exempel på hur sjukhusmiljöer skulle kunna förbättras – på ett ytterst enkelt sätt:
– Genom att lägga en matta i ett patientrum ökar besökstiden som vänner och familjer tillbringar med patienten, något som i sin tur kan påskynda tillfrisknandet. Det är visserligen knepigt ur en hygiensynpunkt, men i vårdmiljöer där patienter blir mer långvariga kan det vara värt att skapa en mer ombonad känsla. För egen del väljer Katarina Gospic arbetsmiljö utifrån vad hon har för uppgift – som tanken är med ett aktivitetsbaserat kontor – vilket kan innebära att hon ibland är på kontoret, andra gånger hemma och så ofta det går sätter hon sig ute i naturen.
– Naturen är som en mirakelmedicin. Studier har visat att kontakt med naturen kan minska stress, förbättra vår förmåga till uppmärksamhet och öka välmåendet, säger hon.
